Avmaskning är en viktig del av hästhållning, men det är också ett område där mycket har förändrats de senaste åren. De flesta som har häst vill göra rätt, både för djurets hälsa och för miljön. Men hur hittar man balansen mellan att skydda hästen från parasiter och samtidigt undvika att skada naturen omkring gården? Svaret ligger i kunskap, rutiner och ett nytt sätt att tänka.
Förr avmaskades hästar regelbundet enligt schema. Man gav medel några gånger per år, oavsett om hästen behövde det eller inte. Det gav en känsla av kontroll, men i dag vet vi att den metoden har haft konsekvenser. Parasiterna har blivit mer motståndskraftiga, och många preparat har haft negativ påverkan på markens mikroorganismer, insekter och det biologiska livet i hagen.
Det är därför modern hästhållning bygger på att avmaska vid behov, inte efter kalender. Det innebär att man först tar träckprov och analyserar parasitmängden. Om hästen visar förhöjda värden avmaskas den, och om värdena är låga låter man bli. Det är bättre för hästen, bättre för miljön och bättre för att undvika resistensutveckling.
När hästen avmaskas utsöndras en del av preparatet via gödseln. Det är här kopplingen till miljön blir tydlig. Vissa avmaskningsmedel kan påverka insektslivet negativt, särskilt dyngbaggar och andra viktiga nedbrytare. Dessa små organismer är avgörande för att veden i hagar och betesmarker ska fungera som den ska. Om de försvinner bryts gödseln långsammare ner, marken tar längre tid på sig att återhämta sig och hela ekosystemet påverkas.
Det är därför klokt att planera avmaskningen noggrant. Hästar som avmaskats kan med fördel gå i en separat hage några dagar så att det mest koncentrerade utsläppet inte sprids till marker som är känsliga. Det är också bra att undvika avmaskning precis innan regn, eftersom vattnet kan sprida ämnen snabbare i marken.
Det här är inte steg som ska skapa stress eller krav. Tvärtom är det sätt att göra det lättare att fatta trygga beslut. Träckprov är enkla att ta och ger snabb information som gör att man både kan spara pengar och undvika onödig medicinering. Det ger dessutom en tydligare bild av hästens maghälsa generellt, vilket är värdefullt i sig.
Hästens behov ska alltid stå i centrum, och modern parasitkontroll bygger just på det. Det är en metod som både värnar hästen och naturen runt omkring den. När rutinerna blir genomtänkta skapas balans mellan djurens välmående och markens långsiktiga hälsa.
Avmaskning är också en av de tydligaste frågorna där stall och miljö möts. När man gör rätt här påverkar man inte bara sina egna hagar utan bidrar till att bevara ett biologiskt system som i sin tur gynnar hela hästnäringen. Det visar att enskilda beslut i stallet faktiskt kan göra stor skillnad för hållbarheten i det större perspektivet.
Biogård arbetar med att skapa förståelse för hela gödselns resa och det som omger den, och avmaskning är en av de delar där kunskap verkligen gör skillnad. När hästägare får bättre kontroll skapas tryggare hästar, friskare marker och ett starkare kretslopp. Det är precis den riktning som framtidens hästhållning behöver fortsätta i.